Alle fotografier: © Göran Magnusson
Falköpings Tidning 28 juni 2006

Fantastisk jazzkonsert i Valstad

Av ROLF JOHANSSON

Tioårsjubilerande New Orleans Delight från Köpenhamn behöver ingen närmare presentation. I varje fall inte i våra trakter där den musik de spelar har blivit omåttligt populär. Det räcker med att konstatera att de håller ställningen som ett av Europas bästa New Orleansband. I onsdags besökte de Valstad.

Många amerikaner menar för övrigt att den här musiken har dragit utomlands och nu är klart större hos oss än i USA.
Som gästartister hade de med sig gospelsångerskan Marilyn Keller från Oregon USA och trumpetaren och sångaren Derek Winters från Cornwall.
Prästen Mats Löwing var också mobiliserad.. I ett kort verbalt medley hann han med att tala för kollekten till Polenbarnen, välsigna publiken och prata om hur fotbollen och kyrkan tillhör det äkta och engagerande i livet. Platser för tro, tvivel, sorg och glädje.

Gäster som lyfter
Ingen vet hur det en gång lät när slavarna sjöng om den himmel som de längtade till efter slitet och förnedringen. Inte heller New Orleans Delight var med från början men man ger sig på nåd och onåd för deras tolkning. De har en slags avspänd enkelhet och skönhet i sitt framförande som är unik.
Till största delen är det Kjeld Brandts förtjänst. Han vet vad han vill som ledare och har en stark känsla för stil och kvalitet. Det gäller saker som att forma gruppens sound, att engagera och behålla goda medarbetare och att presentera gäster som lyfter konserterna. Själv är han suverän på klarinett och trakterar tre olika modeller. Mellanpratet överlåter han åt gästerna, möjligen för att engelskan numera tycks gå lika bra härhemma som danskan.

Medarbetarna
Orkestern har ingen fast trumpetare utan engagerar kända blåsare utifrån. Derek Winters är kanske den flitigaste gästen. En gåpåare, presentatör och trumpetare av bästa märke. Han sjunger dessutom utmärkt och lär ha ett förflutet i Londons tidningsvärld.
Den nye trombonisten Kim Menzer är en stor tillgång och svarar för ett kraftfullt basunspel i solotrion. Hans Pedersen vid pianot delar sin tid mellan komp och sköna soloinpass. Nån gång tar han till saxofonen. Stefan Kärfve på ståbas, ende svensken i gruppen, spelar både med och utan stråke. Alltid lika perfekt. Erling Lindhardt trakterar banjo och tenorgitarr, diskret och läckert, och sonen Claus trummar taktfast i bakgrunden. Tillsammans ger de den stadga som solisterna behöver.

Trots alla skickliga instrumentalister är det ändå sångerskan Marilyn Keller som ger den största upplevelsen. En underbar människa, med förtrollande musikalitet och altröst som inte sticker under stol med sin kristna övertygelse. Välutbildad med ödmjuk framtoning är hon en klippa bland spelmännen. I förtexten till gruppens tolfte CD säger hon att hon vill vara en bro mellan våra länder och traditioner och ser möjligheten att få turnera som rena bönesvaret.

Programmet är både värdigt och glatt. Det bygger på kontraster och efter intåget sjunger Marilyn den ljuvliga hymnen I came to the Garden alone. Förtrollningen bryts när Derek Winters rycker med alla i Gimme that Old Time Religion. Salvation Armymelodin Sweet Fields låter solisttrion blomma ut i sprallig improvisation och flotta växlingar. Nästa melodi Does Jesus care (ung: Bryr Han sig om oss?), introduceras av Derek Winters med orden ”En del av er vet redan svaret på frågan”. Solisterna briljerar och lysande är Dereks knappt hörbara solopå trumpeten till stråkbas och banjo. Som gjort för kontemplation och eftertanke.

Uppjazzad Sanctus
Lite överraskande är valet av Schuberts Sanctus ur den katolska mässan, men Marilyns lätt uppjazzade version till gruppens raka och värdiga spel kan varken påven eller Vår Herre ha förtörnats över.
I över två timmar fortsatte kyrkokonserten. Med inbjudningssången Just as I am, hoppfulla In the sweet bye and bye och Stuart Hamblen´s It´s no Secret what God can do. Marilyn beklagade att hon inte kunde sjunga psalmen O store Gud på originalspråket men smålandspastorn Carl G Boberg skulle säkert ha känt sig hedrad av hennes tolkning.

Kulturgärning
Derek Winters ledde Down by the Riverside till gruppens inspirerade spel. På begäran framförde han också Streets of London. Gripande berättade han om nöden och alla hemlösa existenser runt Charing Cross Bridge. ”Alla glömda hjältar som inte världen bryr sig om.”
Konserten slutade med Marilyn Keller i His Eyes is on the Sparrow. Till en början med sobert pianokomp och sen jublande final för hela orkestern. ”I sing because I´m happy. I sing because I´m free” blev slutvinjetten på New Orleans Delights besök.
- En kulturgärning att komma hit, sa Maggan Sköld till sist och fick svar av Kjeld Brandt att utan entusiasterna i Valstad hade turnén knappast blivit av. Och det hade varit skada, tyckte publiken.


Skaraborgs Läns Tidning/ Skara Tidning 30 juni 2006

Strålande jazzkväll under bar himmel

Av ROLF JOHANSSON

Tre timmars New Orleansmusik, gospels, blues, karibiska låtar och creolemusik var huvudinslag i fredagens friluftskonsert på Flämslätt. Till det ska man lägga en av sommarens skönaste kvällar med vindstilla och glittrande sjö, ett par fantastiska gäster, en begeistrad publik och framförallt ett stort fång danskt gemyt. Arrangörerna heter Bengt-Åke Öhgren, Margareta och Jan Sköld, som sen länge står bakom jazzframgångarna i Valstads kyrka.

New Orleans Delight kommer från Köpenhamn, har funnits i tio år och har snabbt blivit känd för sin kvalitet. I dag är de ett av de mest efterfrågade banden i norra Europa. Till största delen är det ledaren Kjeld Brandts förtjänst. Han har en stark känsla för stil och kvalitet, hur man formar gruppens sound och hur man engagerar goda medarbetare och gäster. Själv är han suverän på klarinett och trakterar tre olika modeller.

Inget vet hur det lät
Som gäster fanns sångerskan Marilyn Keller från Oregon USA och trumpetaren och sångaren Derek Winters från Cornwall. Båda har högt anseende i det internationella nätverk
som tagit den här musiken till sitt hjärta. Sextiplussare mest. Folklig bruksmusik är det, med rötter från olika håll. Till stor del de färgades musik i sorg och glädje, där många melodier och texter lever kvar i psalmböckerna. Utövarna vid Mississippi och i storstäderna norrut blev pionjärer och musiken spred sig runt världen. Ändå vet väl ingen hur det en gång lät när slavarna sjöng om sin längtan från slit och förnedring. Inte heller NO Delight var med då, men deras tolkning verkar trovärdig och har ett slags avspänd naturlighet.

Njutbart samspel
Orkestern har ingen fast trumpetare utan engagerar kända blåsare utifrån. Derek Winters är den flitigaste gästen. En gåpåare och presentatör som sjunger och spelar alldeles utmärkt. Trombonisten och tidigare rockstjärnan Kim Menzer är ny i gänget och en stor tillgång med sitt kraftfulla spel. Hans Pedersen är en utmärkt solopianist men får dela sin tid mellan komp och egna solon. Stefan Kärfve på ståbas, ende svensken i gruppen, spelar både med och utan stråke. Alltid lika njutbart. Erling Lindhardt trakterar banjo och tenorgitarr, diskret och läckert, och sonen Claus sköter trummandet i bakgrunden. Tillsammans ger de det rytmiska golv som solisterna behöver. Samspelet är njutbart och variation och soloväxlingar föredömliga.

Underbara Marilyn
Trots alla skickliga musiker är det ändå Marilyn Keller som ger den stora upplevelsen. En underbar sångare som behärskar de flesta musikaliska genrer. Gospels och blues till exempel, där hon inte sticker under stol med sin kristna övertygelse. Eller creollåtar med synnerligen världsligt innehåll, samba och rumba, som hon avverkar med bländvitt leende och blixtrande ögon. Dansar runt och skojar med musiker och publik. Hennes röst är varm och mörk men ibland förvånar hon med höga lägen. Resurserna verkar outtömliga och sångarglädjen likaså.

Laughin´ Samba
Tidigt i programmet kom Melancholy Blues, en tung melodi i moll som passade hennes altröst förträffligt och som Derek Winters prydde med dämpat solospel till stråkbas. I gospeln In the Sweet Bye and Bye förmedlade hon slavarnas hopp och längtan i raden ”we shall meet on that beautiful Shore” . En hel rad gospels, Down by the Riverside, This Little Light of Mine, Higher Ground och ”He´ll understand and say: Well done!” hörde också dit.
I den mera profana delen fick man se en annan sida av Marilyn i jazzlåten Easy Rider med publiken som blyg lokvissla, skrattande Laughin´ Samba och gladlåten Atlanta Blues. Rumban Begonia kom som trevligt orkesterstycke med lekfullt spel i gruppen.

Lustgården omkring oss
Trombonisten Kim Menzer överraskade med att sjunga Bring it back to your own Grandma, en festlig låt med kraftfull sång av Kim. (-Wow, sa Marilyn förbluffad, efteråt) Derek Winters spädde på med The same old Love, full av visdom och sköna solon. Något senare passade han till prästen med Nobody´s Fault but Mine/Bara mitt fel, med den tänkvärda raden ”If I don´t go to Church I won´t go to Heaven.” Kyrkoherde Bengt-Åke Öhgren tog tacksamt upp bollen.
- Gå i kyrkan är ett sätt att förstå livet, det underbara, sa han. Liljekonvaljer, jordgubbar, midsommar och den lustgård vi har omkring oss. Sångerna som bara finns där och ger en försmak av himlen.
Så dags hade det gått över tre timmar, supén i mitten inräknad. Skymningen hade fallit, temperaturen droppat ett par grader och de flesta fåglar somnat. -A most wonderful place to play musik in, försäkrade Derek. Efter långa applåder, tack och välkommen åter fick Marilyn Keller sista ordet med Just a closer Walk with Thee/Låt mig vandra nära Dig, och med den önskan tog New Orleans Delight och gästerna farväl.


Bornholms Tidende Onsdag 12. juli 2006

300 tilhørere til kirkekoncert

Af Poul Erik Knudsen

Orkesteret New Orleans Delight sluttede rækken af koncerter på scenen mandag aften, og aldrig tidligere har der været så mange mennesker til koncert på havnepladsen.

De seks musikanter og deres to gæstesolister, gospelsangerinden Marilyn Keller fra USA og trompetist og konferencier Derek Winters fra England fik den store skare af tilhørere til at “koge” af begejstring. Den koncert gav en oplevelse af de sjældne.
Traditionen tro spillede bandet og solisterne ved kirkekoncerten i Allinge Kirke tirsdag aften, og denne koncert blev også en kæmpe succes, omend af en anden karakter end aftenen før.
Allerede en time før koncerten begyndte, var der en lang kø uden for kirkedøren, men da der var sat ekstra stole ind i kirken, blev der plads til de 300, der havde købt billet. Alle var glade, men der var meget varmt i kirken. Det hjalp lidt, da et par behjertede mænd fik lukket nogle vinduer op.

Solister
De seks musikere i bandet må alle siges at være solister på deres instrumenter. Ikke at forglemme de to gæstesolister som før omtalt, hvoraf engelske Derek Winters flere gange har spillet til kirkekoncert i Allinge. Gospel- og jazzsangerinden Marilyn Keller fra USA var et dejligt nyt bekendtskab med en stor stemme. Og hun kan synge uden at trække ord og toner unaturligt langt ud, som visse andre gospelsangere.
Efter at Allinge Jazz Venners kasserer, Hanne Engmark, havde budt velkommen, oplyste Marilyn Keller, at bandet havde turneret en måned i forskellige lande, men det havde ingen steder fået så venlig og hjertevarm velkomst som på Bornholm.
Der var dyb stilhed og ikke et øje tørt da Marilyn Keller foredrog “Amazing Grace”. Hun fortalte at hun opfattede reaktionerne fra publikum som gode, da de fleste sang med på “Let It Shine”.

Fra hjerte til hjerte
Derek Winters tog over og foredrog den kendte sang “Streets Of London”, som de fleste kunne synge eller nynne med på. Han oplyste at sangen ikke var en salme, men rene facts.
Efter flere swingende jazznumre og sange/salmer, der udløste taktfaste klapsalver, fik pastor Niels Henrik Lyngbye ordet, og han oplyste aom den uddelte salme, at den var oversat til mere end 120 sprog, så den er formentlig den mest udbredte salme i verden.
På engelsk hedder den “What A Friend We Have In Jesus” og på dansk “Hvilken ven vi har i Jesus”. Melodien er skrevet af “Charles C. Converse, der levede fra 1832 til 1918. Teksten er af Joseph Scriven, 1820-1886. Den blev oversat til dansk i 1877. Publikum sang den på begge sprog.

Julekoncert
Marilyn Keller takkede tilhørerne for det store fremmøde og for alle de gode tankerhun havde følt var tilstede under koncerten. Hun blev mødt med stående bifald, og alle lod sig rive med, så afslutningen blev jublende af glæde over en forrygende og smuk kirkekoncert.
Hanne Engmark takkede såvel publikum som orkestret og solisterne, og det lykkedes hende at provokere Kjeld Brandt til et ekstranummer. Publikum ville ikke slippe det populære orkester.
Hun kom selv med et “ekstranummer”, da hun meddelte at New Orleans Delight kommer til Allinge i december og spiller julekoncert, nærmere betegnet 17. december. Som solist deltager Norbert Susemihl, der spiller trompet og flygelhorn.
Hanne Engmarks ekstranummer udløste ekstra bifald.


ttelia. Trolhättan 24.7.2006

Gospel med sväng

En rigtig jazzfest hade Trollhättans jazzförening ordnat i Betty Backs park i lördags.

Först var det danska tradjazzbandet New Orleans Delight, som hade med sig en jättefin överraskning til publiken - jazz- och bluessångerskan Marilyn Keller från Portland, Oregon, USA. Hon hade turnerat med danskarna rundt om i Europa uunder sex veckor och dök nu upp i Trollhättan helt oannonserad.
Med sin underbart sensuella röst, sin anspråkslöshet och sin humor sjöng hun sig direkt in i hjärtat på åhörarna, varav de flesta hadde dragit sig tilbaka til parkens skuggande buskar på grund av varmen.
Publicken fick njuta av ett varierat program gospel och jazz toppad av välkända Bourbon Street Parade, där det svängde loss ordentligt.
Bessie Smiths paradnummer Melancoly Blues blev inte sämre i den här tappningen. Och i calypsoinspirerade Miss Bombilla Brown la trombonisten undan sit instrument och matchade Marilyn Keller med härlig och rolig sång.
- Lisbeth Bengtsson


Skaraborg Allehanda, 28 juli 2006

Succes för New Orleans Delight

Marilyn Keller charmade publiken

- Sällan har så många blivit besvikna över att inte komma in i en kyrka. konstaterade kyrkoherde Alvar Lindman innan koncetens början.
Drygt 400 personer fick ta plats i Undenäs kyrka innan den var fyldt till bredden, och hundratalet människor fick så vända hemåt igen.

Att det skulle bli en sådan uppslutning til New Orleans Delight koncert var det kanske ingen som riktigt hade räknat med, men arrangörarna liksom bandet var naturligtvis överväldigade och glade över den enorma responsen. Jan och Margaretha Sköld lovar at en ytterligare konsert kommer hållas följande torsdag.

Kontrasternas mästare
En tyst och förväntansfull publik håller blicken fästad vid kryptens portar. Avlägsna toner från orkestern letar sig in från den grönskande värden utanför, och plötsligt gör Marilyn Keller sin berömda entré. Vacker som en dag dansar hun in med sig färgsprakande paraply och upp längs kyrkogången med en glädje och karisma som inte lämnar nogon i publiken oberört.
Orkestern spelar och Marilyn sjunger Just A Little While To Stay Here, en glädjefylld sång som väcker publikens entusiasm. Efter det sprulande entrénummeret blir kontrasten stor till den efterföljande hymnen Just As I Am, där de svepande lågmälda tonerna från Kjeld Brandts klarinet slingrar sig vackert kring Marilyns stämma.
New Orleans Delights ledare är inte bara en skicklig klarinettist utan också ödmjuk inför sina bandmedlemmars kunskaper. I den svängiga gospeln In The Sweet By And By presenterar musikerna sig själva med varsin soloslinga, och ofta under koncertens gång uppmanade Kjeld Brandt till applåder för särskilt skockliga solon.
- Vilken vacker kyrka, vackert väder, vacker publik och vacker solist vi har ikväll, utbrast Kjeld Brandt.
Stämningen mellan publik och orkestern var innerlig och Kjeld Brandt visade sig varakontrasternas mästare. Glädje och dans varvades med lågmåldhet och eftertanke, med Marilyn Kellers fantastiska röst som en röd tråd gennom den skickligt framförda gospelkonserten.
Innan pausen bjöd New Orleans Delight och Marilyn Keller på två riktigt uppskattade nummer. Om ordet “gospeldänga” hade existerad, så torde Give Me That Old Time Religion vara ett verkligt typexempel.
Därefter presenterades den ljuvliga Where He Leads Me I Will Follow, då Keller vände ansiktet uppåt, blundade och sjöng ifrån hjärtat. Erling Lindhards fridfulla knäppande på banjon och Stefan Kärfves vibrerande bastoner ramade in den vackra hymnen.

Flera överraskningar
I sista akten bjöds på flera överraskningar. I Mary Wore A Golden Chain visade trombonisten Kim Menzer att även han hade en fantastisk sångröst, inte helt ulik Elvis Presleys. Publiken fick också chancen att riktigt sjunga ut, då den på Marilyn Kellers begäran fik agera kör till filmsoundtracket Amen.
Enligt publikum var detta en av de i särklass bästa kyrkokonserterna som framförts, och även Kjeld Brandt uttryckte efter koncerten att han var mycket nöjd. Marilyn Keller, den ödmjuka jazz- och gospelsångerskan från Portland, Oregon, ser sommarens turné som svaret på hennes drömmar.
- Jeg känner mig lyckligt lottad, detta är rena bönesvaret. Jeg har alltid drömt om att få resa till andra länder och förmedla mitt budskap. Nu kan jag äntligen utnyttja den gåva som jag har fått; min röst och sång, säger hun lyckligt.
- Sofia Paulsson


NLT Onsdag 2 augusti 2006

Drygt 1.100 besökte Jazzfestivalen

Söndagens avslutning på Jazzfestivalen i Lundsbrunn, toppades av det danska bandet New Orleans Delight med gospel sångerskan Marilyn Keller.

- En underbar publik där jag kände det varma mottagendet, var Marilyn Kellers kommentar.
Det som bland annat utmärker Marilyn är hennes formåga att skapa en fortrollande stämning på scenen med sin personliga stil och mångsidighet.

En mångsidighet som också präglat festivalen, som tycks ha gått hem hos de sammanlagt drygt 1.100 besökarna.

- Det har varit en jättebra festival och det är viktigt med en viss breddning av repertoaren, men grunden ska alltid utgöras av New Orleansjazzen, betonade Bror Johansson, ordförande i Jazzkatten.

Att New Orleansjazzen sitter i högsättet hos New Orleans Delight, som är ett av Europas främsta inom denne musikform, gick inte att ta miste på. Allt väl anpassad för gästsolisten.
I det stora knippe sångar som framfördes ska nämnas hymnen He Touched Me, där Marilyns underbara röst försiktigt backades upp av de andra. Kjeld Brandt på klarinett ska där ha ett extra omnämnande. Härligt!

- Matz Nilsson


Løgstør 16. august 2006

En jazz-engel fra Oregon

Det var 240 forventningsfulde mennesker, der gik igennem våbenhuset og ind i Løgstør Kirke torsdag aften til koncerten med New Orleans Delight og Marilyn Keller, der skulle markere åbningen på Løgstør Kanaljazz-weekenden.

Marilyn Keller
Bandet New Orleans Delight består af danske og svenske musikanter og har eksisteret i 10 år. Marilyn Keller, der har sunget med bandet i to år, er bosat i byen Portland i den amerikanske stat Oregon. Hun skulle faktisk være rejst hjem et par dage forinden efter sin to måneder lange turne i Skandinavien med bandet, men valgte at forlænge sit ophold nogle dage for at få til til Løgstør-koncerten.

Ægte gospelsjæl
Efter en kort velkomst til publikum fra en af folkene bag Løgstør Kanaljazz, Jens Axelsen, gik bandet på scenen til taktfaste klapsalver, som blev belønnet af flotte jazztoner med en ægte gospelsjæl af en sanglærke i spidsen.
Med en smuk, smuk, fængslende og stemningsfuld stemme åbnede Marilyn Keller enkelt og magisk døren til gospeluniverset for de løgstørianske tilhørere. Imellem numrene benyttede Marilyn lejligheden til at fortælle om sit eget forhold til sangene, som handler om alt fra den første kærlighed til troen på noget større og mere end sig selv.

Forenes igen
Dette var den sidste koncert, som New Orleans Delight og Marilyn Keller spillede sammen i denne omgang, men mon ikke de nordiske jazzrytmer og den stærke, amerikanske vokal forenes igen.
Marilyn takkede publikum for deres fysiske og ikke mindst åndelige tilstædeværelse, og om man er religiøs eller ej - der var håndgribelig spiritualitet i kirken den augustaften.




Bornholms Tidende 2. september 2006

Jule-jazz i Allinge Kirke

Allinge Jazz Venner har udsendt sit blad nr. 21 med en omtale af efterårets og vinterens arramgementer, der bl.a. omfatter årets medlemstilbud, der foregårf på Hotel Pepita i Sandvig. Der serveres en to retters meny - og Burgundia Jazzband.
Men først glæder bestyrelsen sig over den fantastiske sommer, jazzfestivalen 2006 blev gennemført i. F.eks. var alle vildt begejstret efter kirkekoncerten med New Orleans Delight, Derek Winters og Marilyn Keller.
Festivalens økonomi hænger sammen takket være den store sponsoropbakning og gode omsætning på havnen, hvor vejret jo gjorde sit.
Som noget nyt holder Allinge Jazz Venner julekoncert i Allinge Kirke søndag den 17. december. Og hvem andre end New Orleans Delight har klubben engageret til koncerten. Musikerne plejer at spille for en stuvende fuld kirke til deres koncerter.

p-e


Anmeldelser fra vores tur i 2005

Se mere på
New Orleans Delight's hjemmeside